AML-info

Penningtvättslagen §

Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017)

Riskbasering är ett centralt element för penningtvättslagen (2017/444). För de anmälningsskyldiga betyder detta i praktiken att de själva bör identifiera sina risker för penningtvätt och finansiering av terrorism och vidta åtgärder för att förhindra detta på ett proportionerligt sätt.

 

Riskbedömningen för den anmälningsskyldige inkluderar potentiella hot och åtgärder skapade för att minimera risken för penningtvätt.

 

I riskbedömningen ska den anmälningsskyldiges verksamhets karaktär, storlek och omfattning beskrivas. Baserat på dessa faktorer måste man skapa tillräckliga rutiner för kundkännedom, identifiering av kunden och lagring av information. Bedömningen ska även ta ställning till intern kontroll och rapportering. Större anmälningsskyldiga enheter kommer också att behöva överväga internrevision eller andra liknande metoder för att testa riktlinjer och procedurer.

 

Riskbedömningen är först och främst avsedd för den anmälningsskyldiges eget bruk och behövs inte åtminstone i det här skedet lämnas in till tillsynsmyndigheterna. Bedömningen bör ändå finnas i den anmälningsskyldiges “skrivbordslåda” uppdaterad från och med 2018. På begäran ska den anmälningsskyldige lämna in den uppdaterade riskbedömningen till tillsynsmyndigheterna. Bolagets ledning ska godkänna den anmälningsskyldiges riskbedömning.

Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) definierar exakt vem anmälningsskyldigheten gäller. De mest aktiva hittills i sina åtaganden har varit de anmälningsskyldiga vars tillstånd beslutas av Finansinspektionen. Lagen gäller ändå bland annat följande aktörer: Bokförare, Advokatbyråer, Advokater, Revisorer och Mäklare. Den senaste lagändringen från i år klargör ytterligare att skatterådgivare och konsthandlare hör till de anmälningsskyldiga. Alla dessa aktörer är skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism inom ekonomin. För varje anmälningsskyldig finns det en tillsynsmyndighet vars uppgift är att ge råd och övervaka efterlevnaden av lagen. Advokater övervakas av advokatförbundet, Revisorer övervakas av POR och finanssektorns verksamhet övervakas av Finansinspektionen. De som inte hör till de ovanstående övervakas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Det är fortfarande oklart för många anmälningsskyldiga om företaget hör till de anmälningsskyldiga. Men klarhet i detta ger registret för anmälningsskyldiga som Regionförvaltningsverket i Södra Finland har upprättat den 1.7.2019 och som man måste skriva sig in i om kriterierna för anmälningsskyldighet uppfylls. Se via länken vem polisen definierar som anmälningsskyldig: Polis — Anmälningsskyldiga

En verklig huvudman (Beneficial Owner) – För varje företag eller förening måste  man fastställa en verklig huvudman. En person är en verklig huvudman om hen direkt eller indirekt äger mer än 25 % av företaget. En person är en verklig huvudman även då hen i övrigt utövar faktisk makt i företaget.   Om företaget inte har en verklig huvudman baserad på ägarskap eller rösträtt, då är styrelsen eller motsvarande organ eller den verkställande direktören den verkliga huvudmann. Mer information om verklig huvudman hittar du på POR:s webbsida.

AML – Anti-money laundering

KYC – Know Your Customer

Kundkännedom – Omfattande förståelse om privatpersonens eller företagets verksamhet

Verifiering av kundens identitet – Kundens identitet verifieras via en säker källa  

Identifiering av kunden – Identifiering av kundens representant eller huvudmanns identitet

Kysy meiltä lisää Clento-tuotteista!